Inte lika frälst som Olle Ivory
22 april 2007
Expressen bad mig igår kommentera Second Lifes roll som kommunikationsplattform för en artikel om företeelsen i allmänhet och Svenska Institutets engagemang i synnerhet. Jag har varit inne på ämnet förut och har ur ett kommunikationsperspektiv inte ändrat min inställning till Linden Labs produkt.
Det fanns ett PR-värde som kunde säkras genom att vara bland de första på plan och/eller erbjuda något som ligger på behörigt avstånd från vad som kan erbjudas på internet eller i den fysiska verkligheten. Halveringstiden på det värdet är emellertid kort, då själva närvaron i sig knappast genererar så mycket som många vill tro och hävdar.
Avråder jag därför generellt mot Second Life? Egentligen inte. Registrera din avatar och bilda dig en egen uppfattning – och utnyttja framför allt möjligheten att träffa intressanta människor från hela världen. För företag och organisationer är jag mer avvaktande. Visst kan det fortfarande finnas skäl att etablera en virtuell verksamhet där. Det bör å andra sidan göras utifrån en genomtänkt plan för vad man ska använda sin närvaro till, en realistisk bild av vad man kan uppnå och insikt om vilka resurser som krävs för att göra det. Framför allt bör det inte ske på bekostnad av andra plattformar, inte minst bland dem som utvecklingen inom t ex sociala medier erbjuder.
Olle Wästberg (Olle Ivory i SL) har som generaldirektör hittills samlat personlig kredd och skapat god PR för Svenska Institutet genom sina ambitioner i Second Life, inte minst inom bloggosfären. Om han uppnår det han i övrigt hoppas på för att motivera en vidare investering där är jag däremot inte så säker på. Jag hoppas och utgår emellertid från att hans entusiasm räcker för en bredare satsning på nya kanaler, även om inte alla ger samma möjligheter att skapa ett visuellt alter ego i en animerad värld.
Avslutningsvis har jag svårt att bortse från frågan om Second Lifes beständighet. Är SL helt borta om några år, eller ännu tidigare rentav? Förändras verksamheten där och i så fall hur – vilket Economist berörde i en intressant artikel häromdagen? Det vet förstås ingen. När vi säger tack och adjö till Second Life torde vi emellertid kunna räkna med att bärande idéer och inslag plockas upp av nya plattformar och tjänster, på samma sätt som SL anammat inslag från tidigare koncept och företeelser. Så fungerar trots allt utvecklingen.
Andra bloggar om: kommunikation, PR, Second Life, Olle Wästberg
Kategorier: Företag och sociala medier, Virtuella världar
