Använd huvudet på nätet
28 juni 2008
I arbetslivet är det för de flesta av oss självklart med regler för hur vi under arbetstid, med företagets utrustning eller i företagets namn får och bör använda internet. Riktlinjerna, som kan vara samlade i blogg- , internet- eller IT-policies, är inte alltid formellt nedtecknade utan kan existera som en outtalad praxis.
Det är förstås inte optimalt, men inte heller något större problem. Riktlinjerna är ofta väldigt tillåtande och tar sin utgångspunkt i varje medarbetares goda omdöme. I sin enklaste form är hela policyn samlad i frasen ”Don’t be stupid!”.
Det är en policy som vi lätt kan överföra på vår privata internetanvändning. När det gäller personlig IT-säkerhet för att undvika att få våra datorer smittade med virus eller undgå bedrägerier har folk överlag blivit bättre på att inte bete sig korkat på nätet. Vad man bör tänka på finns listat både här och där.
Med de sociala medierna har emellertid en ny säkerhetsdimension tillkommit och personer som annars har full koll på hur man hanterar de traditionella riskerna uppträder både småkorkat och aningslöst. 
Samtidigt som försäkringsbolag, polis, medier och andra tipsar om hur man undviker inbrott under semestern fungerar flera sociala medier som rena annonsplatser för inbrottstjuvar. I bloggar och på Facebook bjuder folk glatt på information om att familjen är bortrest i två veckor – och inte drar man sig för att på samma ställen berätta om nya dyra inköp till huset.
Genom mikrobloggtjänsterna Twitter och Jaiku pumpar människor i realtid ut information om var de är, vad de gör och hur länge de kommer att ha sin bostad stående tom. Tillsammans med länkar till egna filmer som visar hur de packar upp sin nya dyra datorutrustning känns det mer än lovligt aningslöst.
Många tror att de genom inställningar i tjänsterna kan försäkra sig om att de själva styr över vem som har tillgång till informationen. Tänk igen! Hur ser läsekretsen ut i kedjan från dina vänners vänners bekanta? Och hur kontrollerade är dina Twitter- och Jaikukommentarer om de ligger speglade på andra ställen, till exempel din blogg?
Faktum är att inbrottstjuvar – och andra brottslingar för den delen – kan utnyttja aningslöshet i de sociala medierna till mer än slumpvisa ”fynd”. Med RSS-flöden kan de till och med prenumerera på information från olika ”mål”, utvalda efter kriterier som geografi, villainnehav, enskilda fabrikat eller annat som känns lockande för dem. Med lite fantasi skulle man rentav kunna tänka sig en framtid för ”criminal intelligence software”.
De sociala medierna är bara ytterligare en aspekt av vår internetanvändning och det finns ingen anledning att sätta den personliga omdömespolicyn i tillfällig karantän när vi använder dem. Använd alltid huvudet på nätet helt enkelt.
Och den nya säkerhetsdimensionen, där webben 2.0 möter kriminaliteten 1.0, borde föranleda en ny punkt på försäkringsbolagens och polisens listor med tips på hur man undviker inbrott i sommar.
Läs även andra bloggares åsikter om sociala medier, inbrott, internetpolicy, Jaiku, Twitter, Facebook, don’t be stupid, sommarbrottslighet
Kategorier: Sociala medier
Jag håller med i ditt resonemang men gillar inte ”nätet är farligt”-undertonen. Jag kalkylerar alltid med den risk du beskriver, men tänker att om vi är många som delar med oss av vår personliga information så är risken att något drabbar just mig mindre. Kanske är det naivt. Eller kanske vill jag tro gott om människan. Och ta konsekvenserna av det.
Protest Fredrik! Om jag lär min dotter att inte lämna ut sin adress och sitt telefonnummer i en chat är jag ingen nätfobiker. Det vore ju absurt om jag i mitt ”missionerande” (begreppet använt med positiv innebörd) för de fantastiska möjligheter som finns tillgängliga på nätet inte skulle tillåtas påpeka att vissa saker i enskildas agerande på nätet är mindre smarta än andra. Du är väl inte rädd att tappa trovärdighet om du tipsar om att besök på porrsajter ökar risken att drabbas av skadlig kod, eller att du löper mindre risk för ekonomiska bedrägerier om URL-adressen du är inne på inleds med https?
Jag tror INTE det går snabbare att göra nya nättjänster till allmängods genom att paniskt förtiga allt som är dåligt eller rentav riskabelt. Och det känns lite fånigt att den som gör det samtidigt som han eller hon arbetar med frågorna ska behöva bemötas som en evolutionist på ett väckelsemöte bland amerikanska kreationister. Det senare utan direkt adress till dig Fredrik, utan föranlett av andra diskussioner jag sett eller medverkat i.