Internet är inte en fritidsgård
19 november 2008
Tveksamma kommunikationsproffs frågar mig då och då om det här med sociala medier eller webben i allmänhet verkligen är något för dem och de företag eller organisationer de arbetar för. Tveksamheten motiveras med att det ”egentligen inte är ungdomar de vänder sig till”.
Den svenska internetmognaden till trots tycks sålunda uppfattningen om internet som en angelägenhet primärt för ungdomar och yngre vuxna svår att tvätta bort. En liten statistisk påminnelse från rapporten ”Svenskarna och Internet 2008” signerad World Internet Institute och en initierad prognos från JupiterResearch kan vara på sin plats. Tack Mindpark för utmärkta diagram.
Från dessa kan vi utläsa flera saker, varav två är särskilt intressanta i sammanhanget.
- Att det finns ett samband mellan ålder och internetanvändning är oomtvistat, men andelen medelålders och äldre svenskar som använder internet regelbundet är avsevärt högre än vad uppfattningen om internet som en ungdomsföreteelse utgår från.
- Tillväxten i regelbunden internetanvändning sker primärt i äldre ålderssegment, inte bland barn och ungdomar.
Sett i ett utvecklingsperspektiv är internetanvändning inte åldersbetingad, på sin höjd generationsbetingad. Det finns ju inget som antyder att dagens unga eller yngre vuxna skulle uppleva webben som mindre användbar eller ge den mindre utrymme relativt andra medier i konkurrensen om deras uppmärksamhet när de blir äldre. Snarare tvärtom.
En som tycks tro på teorin om internetanvändning som en ungdomsföreteelse är redaktören för DN debatt, Mats Bergstrand. Den (oförklarliga) internetfobi han då och då vädrar under vinjetten ”Bakom debatten” är inte så framträdande i dagens inlägg. I stället är det ungas relation till nyhetsförmedling via internet respektive papperstidning som står i centrum när han lyfter ett varningens finger till dagens publicister.
Men eftersom den första studien tittade på ungas medievanor generellt och den senare specifikt på tidningskonsumtionen finns fog för hypotesen att de unga är på väg bort från tidningarna helt och hållet. Nätet är bättre än tidningen som är bättre än nättidningen. Nyheter på nätet är för dem någonting helt annat än nyheter i tidningarnas nätupplagor. Därför ska de unga kanske inte heller få styra tidningarnas publicistiska strategi [min markering]. Mammorna är en viktigare målgrupp än barnen.
Argumentet tycks utgå antingen från att dagens unga inte är morgondagens mammor, eller att det sätt de använder internet bara är en fas man lämnar med ungdomsfinnarna och studentexamen. Jag tror han avser det senare och jag tror han har fel.
Jag tror däremot inte att han behöver vara orolig för tidningens överlevnad. Med en klok publicistisk strategi – inte nödvändigtvis den Bergstrand efterlyser – kan dagens tidningar tvärtom bli oerhörd intressanta och konkurrenskraftiga aktörer också för generationer som betraktar internet som avsevärt mer än en fritidsgård.
Läs gärna mer om hur sådana publicistiska startegier kan se ut hos bl.a. Mindpark, Anders Mildner och Martin Jönsson.
Kategorier: Media, Sociala medier
