Förenkling som försvårar politisk nätdialog
14 juni 2009
Under rubriken ”Påklistrat duger inte” påminner Hanna Dunér i dagens Svenska Dagbladet om att kommunikation är framgångsrik bara om den är trovärdig. Budskapen får helt enkelt inte ligga för långt från avsändarens faktiska erbjudande och rådande värderingar.
Artikeln är ännu en uppgörelse med de traditionella partiernas oförmåga att fånga en uppkopplad generation och konstaterande att de därigenom krattat manegen för Piratpartiet. Även om jag finner mycket av den slentrianmässiga kritiken på temat ”gammelpartierna har inte fattat sociala medier” överförenklad och oinitierad har jag inget emot att partierna pushas för att bli bättre, oberoende av från vilka håll kritiken framförs. Jag har inte direkt sparat på krutet själv och trots ett rejält lyft under det senaste året återstår en hel del att göra. Därvidlag är jag helt överens med huvudlinjerna i Björn Mellstrands analys.
Jag tycker emellertid att Hanna Dunérs artikel – likt många som varit inne på samma spår – har en underlig utgångspunkt. Man behöver inte köpa hela Piratpartiets åsiktspaket för att framgångsrikt kunna bilda opinion och skapa engagemang genom sociala medier, varesig bland unga väljare eller andra kategorier. Vilket värde som fora för demokratiskt samtal skulle de ha då?
I den bästa av världar fördes det initierade och konstruktiva debatter i de sociala medierna om politik som främjar internetanvändning, tjänsteutveckling på nätet och anpassning av regelverk för att teknikutvecklingen inte ska komma i konflikt med andra värden. Med gammelmedias återkommande förenkling om ”fildelning” som den avgörande sakfrågan, partier som intellektuellt och administrativt varit bundna av klumpigt utformade lagförslag som vänt upp och ner på deras traditionella värn om personlig integritet och en ibland välgrundad rädsla för vad som kunnat hända om man valde att i nätdiskussioner driva en linje som avvek från de röststarkaste aktörerna på nätet begränsades emellertid utrymmet för det.
Det politiska samtalet om internet på internet har mycket att vinna på en högre grad av problematisering, inte motsatsen. Det skulle t ex ge utrymme för en mer mångfacetterad debatt om immaterialrätt och möjligheter för enskilda politiker att propagera för värnet av både upphovsrätt och personlig integritet.
I avsaknad av en sådan problematisering är risken betydande för det klassiska marknadsföringsmisstag Hanna Dunér hänvisar till, ”där man säger en sak och gör en annan”. Eller mer troligt, att man från partiernas sida väljer bort att tala om politik som berör internetanvändningen på de arenor där det förefaller mest naturligt att göra det och där de mest berörda befinner sig.
Kategorier: Politik, Sociala medier, Val 2010
Hallo
Det klart bästa sättet att ”värna upphovsrätten” är at grundligt göra om den. Den behöver anpassas till de nya medierna och till det nya tänk som framtidens generationer representerar.
Dagens upphovsrätt är ett uppblåst monster på gränsen till det rent omoraliska. Den är kontraproduktiv, den skadar mer än den gör nytta.
Dessutom saknar den folklig förankring och folkligt stöd. Att inte många fler avvisar dagens upphovsrätt har att göra med att bara få vet vilken skrämmande omfattning den har.
En enkel jämförelse med patenträtten visar detta:
Uppfinnare = tekniska kreatörer får som högst 20 års skydd för sina uppfinningar, medan upphovsmän = estetiska kreatörer får livstid + 70 år a–de-es omotiverat.
Uppfinnare måste dessutom söka patentskyddet, vilket betingar en utdragen och kostsam juridisk procedur, som dessutom behöver upprepas för varje nytt land där patentskyddet skall gälla. Allt detta betingar kostnader för patentverk, advokater och översättare.
Upphovsmän får sitt skydd serverat alldeles gratis på en silverbricka för praktiskt taget alla världens länder, utan att ens behöva söka.
Här sker en uppenbar och oproportionerlig olikbehandling av tekniska och estetiska kreatörer – en olikbehandling som är svår eller omöjlig att acceptera, utom om man anser att konstnärer är något ”bättre” eller ”finare” än uppfinnare.
Lägg därtill att en snabbt växande andel av befolkningen helt enkelt VILL en nedbantning av upphovsrätten som möjliggör att icke-kommersiell fildelning blir tillåten ! Att avvisa denna framväxande majoritet är att avvisa en grundbult i den demokratiska lagstiftningsprocessen, nämligen principen att majoriteten bestämmer. Piratrörelsen finns inte bara i piratpartiet, den finns i alla andra partiers ungdomsrörelser. Det kan inte dröja särskilt länge till innan fildelarvänliga uppstickare som VILL en reform av upphovsrätten kommer att driva gamlingarna framför sig.
Bäst att tänka om i tid !
En ANNAN upphovsrätt är möjlig !
Odin
Alla torde idag vara överens om att dagens regelverk kring immaterialrätt behöver ses över för att göra det mer anpassat till utvecklingen. Där befinner även jag mig, utan att för den skull vilja kasta centrala värden som ligger till grund för hur reglerna en gång formades i sjön.
Att allt fler eller ens en majoritet förordar en sak tycker jag emellertid aldrig ska vara ett styrande argument för lagstiftarna. Tvärtom ingår det i deras uppdrag att ibland värna minoritetens intressen eller stå upp för starka etiska, demokratiska och humanistiska värden som kan strida mot en tillfällig folkvilja. Motståndet mot dödsstraff är det kanske tydligaste exemplet, men rimligen ingår här även frågor kring enskildas integritet. Här finns det en del att fundera kring.
Men går det att säga emot vad USA har bestämt vad som ska gälla Sverige och EU?
[...] Förenkling som försvårar politisk nätdialog « Slumpnavigator [...]
Fuzzy logick är verkligen utvecklingsbart och verkar vara en framtid full av möjligheter.
Hoppas du kan föklara en del och erbjuda kurser inom detta område för dom som inte ser helheter.
Leroy
[...] Förenkling som försvårar politisk nätdialogMartin Lindvall kommenterar den politiska diskursen på den sociala webben. [...]