Sent omsider har nu även Microsoft startat en officiell blogg för policyfrågor och public affairs. I ett inlägg på Microsoft On The Issues serverar chefsjuristen Brad Smith en avsiktsförklaring:

Today we are launching ”Microsoft on the Issues” to open another, more direct line of communication that will enable us to quickly and succinctly provide our perspective on the pressing technology matters of the day.  We do not want this to be a one-way conversation. We want to create a transparent dialogue with readers and stakeholders. We want to enhance our participation in discussions that propel policy-making at local, national and international levels. 

Eftersom det var snart två år sedan Google lanserade sin Public Policy Blog känns det lite senkommet, men likväl välkommet. Google och Microsoft är båda oerhört starka och inflytelserika företag och transparens – om än i begränsad utsträckning – kring frågor som rör policys och syn på viktigare politiska beslut inom deras verksamhetsområde gynnar deras förtroende på marknaden.  

När de nu kommunicerar i bloggform hade man å andra sidan förväntat sig lite mer av den transparenta dialog som Brad Smith skriver om. Hur det blir hos Microsoft återstår att se, men hittills har varken de eller Google imponerat.

Miljoner människor världen över har åsikter om Microsoft och Google, i synnerhet kring frågor som adresseras i de aktuella bloggarna, och diskuterar dem också flitigt på nätet. Med öppna kommentarsfunktioner på bloggarna borde de erbjuda självklara arenor för frågor, diskussion och dialog mellan företagen och allmänheten. Så tycks det emellertid inte vara – och det förvånar mig inte. Om företagen regelmässigt struntar i att bemöta kommentarerna finns det ingen anledning att flytta konversationen dit. Någon dialog blir det ändå inte. 

Medan bloggarna som sådana verkar förtroendeskapande fungerar företagens hantering av kommentarsfunktionen som en motkraft. Det kan vara bra att ha i åtanke för andra som vill följa deras blogginitiativ. Eget deltagande kan också göra skillnaden mellan ett kommentarsfält som klotterplank och ett som forum för dialog.

UPPDATERING: Eftersom det nu varit två inlägg i rad om Microsoft fick jag frågan om jag övergett min policy att endast i undantagsfall skriva om mina uppdragsgivare. Det har jag inte. Jag har däremot bytt jobb och återfinns numera hos Prime PR. Microsoft är sålunda inte längre en kund.

Svenska Microsoft lättade igår på förlåten till sin nyhetsblogg. Tanken är att den ska ersätta det traditionella pressrummet på företagets hemsida. I introduktionsinlägget förklarar informationschefen Christofer Björkvall syftet så här:

Den här bloggen kommer i mångt och mycket att ersätta våra pressmeddelanden och blir den främsta kanalen för kommunikation av nyheter från Microsoft på svenska.

Vi har en stark tro på att tiden sprungit ifrån traditionella pressrum. Dessa bygger ofta kring ett stelt och traditionellt format och är dessutom ofta förvånansvärd komplicerade och långsamma att publicera på.  

I svar på en bloggkommentar i Bloggtidningen nämner Björkvall ytterligare en ambition med formatet.

Sedan ligger ju en stor del av styrkan i bloggandet i bloggcommunityn och diskussionerna som förs där. Att länka till andra bloggar, att förhoppningvis få äran att bli länkad till.

Måhända upplever en och annan av Björkvalls kollegor runtom i Sveriges företag och organisationer tilltaget som väl okonventionellt. Någon betraktar det kanske till och med som omdömeslöst av en så erfaren informationschef. Och det är riktigt att det för många vore fel att välja den vägen, men med viss erfarenhet av Microsofts kommunikationsutmaningar tycker jag att det är helt rätt att överge det traditionella pressrummet för ett annat format.

Med det nya formatet följer emellertid nya utmaningar och inte minst en annan sorts förväntningar från läsarna. Björkvall bekräftar i ord det outtalade löfte om dialog som ligger i bloggformatet och det gäller naturligtvis att leverera på det. Det hoppas jag att de ska lyckas med. Om någon ska hörsamma uppmaningen att betygsätta inläggen får de nog vara lite tydligare med hur man går tillväga förstås.

UPPDATERING: Jesper har identifierat ett gäng luckor och delar här med sin av sin samlade klokskap kring sökmotoroptimering. Personligen tror jag att Microsoft eventuellt är sin egen plattforms fånge, vilket försvårar en del av det Jesper efterlyser.

Den liberala tankesmedjan Timbro går idag ut med att de har ett eget flöde på mikrobloggtjänsten Twitter. Att de skulle vara snabba att hänga på även den kanalen förvånar inte. Med bland annat egna areor på Facebook, YouTube, Google Video och Flickr, en egen iGoogle-gadget och timbro.tv i samarbete med TV8 har de visat sig pigga på att testa nya format för att nå såväl trogna vänner såväl som nya målgrupper.

Det är en trial-and-error-verksamhet som jag antar bjuder på såväl riktiga fullträffar som mindre lyckade men väl så värdefulla erfarenheter. Utan att veta som mycket om arbetet – jag hoppas dock få gräva lite mer i det vid tillfälle – gillar jag den ambitiösa satsningen och öppenheten för det förändrade kommunikationslandskapet.

Det är annars inte många svenska företag och organisationer som anammat mikrobloggandet på företagsnivå. Det kan bland annat tillskrivas det än så länge begränsade antalet svenska användare att kommunicera med, en stark ställning för Twitterkonkurrenten Jaiku i Sverige som gör det svårt att välja (även om det förefaller som att många svenska mikrobloggare  tillsvidare använder både Jaiku och Twitter) och naturligtvis en osäkerhet kring hur man ska använda det för kommunikation från en hel organisation. Det senare är ju inte helt oproblematiskt. Forresters Jeremiah Owyang pekar i det här inlägget på några av utmaningarna.

Att Timbro valde att köra på den i USA helt dominerande Twitter kan ha en så enkel förklaring som att kommunikationschefen Billy McCormack har amerikansk bakgrund. Det kan också bero på att de – liksom jag - funnit att Jaiku må vara bäst för dialog och diskussion mellan enskilda personer men att Twitters tydligare utrymmesbegränsningar och uppsjö av kringtjänster gör den lämpligare som kanal för företagskommunikation. En ytterligare bidragande orsak kan vara att den senaste tidens uppmärksamhet kring Twitter, t ex i samband med Bombay-attacken, talar för ett ökat tvittrande även i Sverige.

Men samtidigt är kanske valet av plattform inte så centralt. En tanke är ju att företag kan agera som jag och många med mig, dvs finnas i flera kanaler (Jaiku, Twitter, Facebook, LinkedIn osv) och uppdatera via ett publiceringsverktyg som täcker flera plattformar samtidigt, i mitt fall Ping.fm. För ett företag skulle det även kunna integreras med intranät och andra verktyg för internkommunikation. Att utvecklingen går mot ett mindre plattformsberoende, där våra olika kanaler och nätverk sömlöst binds samman med varandra, känns ju uppenbart. Googles Friend Connect är ett exempel på ett sådant open social web-tänkande – och just idag integrerar de tjänsten med Twitter.  

Avslutningsvis, tipsa gärna om andra svenska företag som använder Twitter eller Jaiku för ren företagskommunikation.

Forrester Research har undersökt (den amerikanska) marknadens förtroende för företagsbloggar. Resultatet förskräcker. Eller vad sägs om det här diagrammet :

I Forresters studie framkommer förvisso att förtroendet för företagsbloggar är något högre bland dem som regelbundet läser bloggar och ännu något högre bland dem som själv bloggar, men ändå. 16 procent och sämre trovärdighet än kontaktannonser, det tyder onekligen på att företagsbloggandet inte lever upp till förväntningarna. 

Är undersökningsresultatet skäl nog att ge upp och förpassa företagsbloggen till högen av misslyckade satsningar? Tja, för en del är det kanske bäst att titta på andra kommunikationsalternativ. En företagsblogg är inte alltid en klok investering. Men för de flesta borde resultatet snarare fungera som en väckarklocka, en uppmaning att se över om den egna företagsbloggen verkligen används på rätt sätt.

Några kontrollfrågor kan till exempel vara på sin plats.

1. Använder vi bloggen på ett sätt som inbjuder till dialog och signalerar öppenhet för idéer och åsikter utifrån - direkt via bloggen eller genom andra kanaler?
2. Kommunicerar vi samma saker på bloggen som i pressmeddelanden och nyhetsbrev – bara med en ”mer personlig röst” – eller finns det ett unikt innehåll? Hur öppna och självkritiska förmår vi vara?
3. Skriver vi för oss själva, eller för våra kunder och intressenter? (Handen på hjärtat, vad i er verksamhet vill kunderna samtala om?)
4. Har sökoptimering blivit ett viktigare skäl att blogga än att bygga förtroende och relationer?

Listan kan förstås göras längre än så. Gräv gärna fram eventuella strategidokument som legat till grund för det beslutet att starta en företagsblogg. Vad var det ni ursprungligen ville uppnå? Något säger mig att nyckelord som dialog, relationer och inte minst det förtroende Forrester talar om återkommer som ledord i de dokumenten.

I veckan formerades Blog Counsil i USA. Det är en community för officiella företagsbloggar och bloggare som representerar större globala organisationer. Bland initiativtagarna återfinns AccuQuote, Cisco Systems, The Coca-Cola Company, Dell, Gemstar-TV Guide, General Motors, Kaiser Permanente, Microsoft, Nokia, SAP och Wells Fargo.

Syftet sägs vara att erbjuda chefer ett forum där de utan konsultinblandning (!) kan diskutera utmaningar med företagsbloggande, dela med sig av goda idéer och erfarenheter och utveckla metoder för att mäta effekter av bloggandet. Blog Counsil ska emellertid även kunna erbjuda en samlad röst för bloggande företag i den allmänna bloggdebatten.

”Organisationen” har identifierat några egenskaper som gör just deras bloggande annorlunda än andras:

Personal blogs, small-business bloggers, and blog experts don’t face the same business issues that we do.

- We need to speak for our corporations while being responsible members of the blog community.
- We have to speak for a corporation, but never sound corporate.
- We have to reconcile the often contrasting rules of corporate communications and blog etiquette.
- There are few resources specific to the unique needs of this community.

Jag köper deras beskrivning och skulle t o m kunna tänka mig att förlänga den. Däremot är jag lite fundersam till Blog Counsil som sådant. Det är naturligtvis utmärkt med initiativ som befrämjar utbyte av kunskap, erfarenheter och inspiration. Att blogga under företagsflagg – i synnerhet i ett multinationellt noterat bolag – är väsentligt annorlunda än det jag och många med mig ägnar sig åt. Utmaningarna är större och därmed behovet av erfarenhetsbaserat stöd.

Men hur är det med Blog Counsils externa uppdrag? En organisation som på något sätt ”företräder” de bloggande storföretagen i bloggvärlden och som eftersträvar standards – om än för etiska koder – känns lite underligt, ja nästan som en anakronism. Heterogenitet, fragmentering och enskildas möjlighet att skapa impact är grundläggande för bloggvärlden. Medieutvecklingen generellt välkomnar dessutom med utsträckta armar fler småskaliga aktörer och mer användargenerat material. Det handlar inte om den sorts anarkism som är oförenlig med fenomenet multinationella storföretag, inte alls. Sådana företag kan till och med genom sin egen aktivitet på nätet bidra till utvecklingen, men jag tror att de gör det bättre individuellt än i grupp.

Nåväl, Blog Counsil har precis sett dagens ljus och framtiden får utvisa hur det fungerar och mottas av omvärlden. Besök gärna dess hemsida och läs även de många blogginlägg som nyheten genererade i USA.

Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, Blog Counsil, bloggosfären, företagsbloggar, corporate blogging

Inställningen till karriär och yrkesliv skiljer sig åt mellan olika generationer. Det var en etablerad sanning, redan innan begreppet Generation X etablerades. När Generation Y började befolka arbetsplatserna förändrades villkoren för arbetsgivarna ytterligare. Det gäller bland annat hur de gör sig attraktiva för den bästa arbetskraften.

Nyckelordet är relationsbyggande. Som företeelse är det inget nytt, olika program för utbyte med universitet och enskilda studentorganisationer har funnits med ett tag. Men att skapa och långsiktigt vidareutveckla relationer till enskilda ”prospects” blir än viktigare, inte minst om man kastar in det allmänna värdet av varumärkesbyggande i ekvationen. Och som för andra angelägna uppgifter finns det skäl att se över hur företagets kommunikationsresurser kan användas.

Capgemini är ett globalt konsultbolag med ett ständigt behov av att kunna konkurrera med den vassaste kompetensen. Det traditionella arbetet mot studenter kompletteras nu i ökad utsträckning med insatser som utnyttjar de sociala mediernas och nätverkstjänsternas möjligheter.

Karriärbloggen är det senaste tillskottet. Initiativet är klokt.

För det första kan de berätta om sin vardag (kultur, stämning, utmaningar, förtjänster och baksidor) på ett sätt som rätt hanterat uppfattas mer trovärdigt än om samma budskap skulle spridas via en anonym företagshemsida eller finfördelas på en allmän företagsblogg med ambition att täcka allt mellan himmel och jord.

För det andra har nischade bloggar en tendens att attrahera personer som upplever bloggar som värdefulla källor till kunskap – och gärna återkommer till bloggar som de gillar eller som kan vara betydelsefulla för deras vardag/arbete/karriär. Mellan bloggaren och dennes återkommande läsare skapas en relation.

För det långsiktiga relationsbyggandet mellan företag och potentiella medarbetare ser Capgemini naturligtvis till att integrera bloggen med sociala nätverkstjänster. Den är till exempel ett av de bärande inslagen i gruppen Karriär på Capgemini Sverige på Facebook.

Andra bloggar om: kommunikation, karriär, PR, Karriärbloggen, Capgemini, rekrytering

Björn Mellstrand bidrar här med ytterligare exempel på webbens växande betydelse för krishantering av i dag.

Utöver som ofiltrerad kanal för den egna kommunikationen mot omvärlden utgör webben ett ovärderligt verktyg för den interna kommunikationen i en krissituation. Vikten av EN sanning kan inte nog överskattas när utomstående såväl som medarbetare, i synnerhet i större organisationer, försöker bilda sig en uppfattning om vad som hänt och händer. Rätt använd kan dessutom en intern företagsblogg hantera informationsdelningen – också inom en krisorganisation – bättre än flera av de lösningar som traditionellt använts.

Andra bloggar om: kommunikation, PR, krishantering, företagsblogg

Gudmundson ger aktuella och konkreta exempel på hur bloggar används för PR-ändamål.

Andra bloggar om: kommunikation, PR, bloggar, Urban Ahlin, Carl Bildt

Cisco utnyttjar sin blogg på ett intressant sätt för en personligt färgad kommenterar till den mer formella patenttvisten med Apple i spåren av lanseringen av iPhone.

So, I was surprised and disappointed when Apple decided to go ahead and announce their new product with our trademarked name without reaching an agreement. It was essentially the equivalent of “we’re too busy.”

—

At MacWorld, Apple discussed the patents pending on their new phone technology. They clearly seem to value intellectual property. If the tables were turned, do you think Apple would allow someone to blatantly infringe on their rights? How would Apple react if someone launched a product called iPod but claimed it was ok to use the name because it used a different video format? Would that be ok? We know the answer – Apple is a very aggressive enforcer of their trademark rights. And that needs to be a two-way street.

Uppfriskande, personligt, autentiskt och passionerat – precis sådant som en blogg ger utrymme för, men sällan ett pressmeddelande. Och naturligtvis öppnar de samtidigt för en dialog med bloggförfattaren. Kudos!

Andra bloggar om: iPhone, Apple, företagsblogg, kommunikation, Cisco

Källa: Scobleizer

Bloggkunnige Fredrik Wackå framträder i dagens Computer Sweden på ett tema som jag nyligen berört, här och här.