I dag  lanserades Politometern, en sajt som enligt upphovskvinnan Martina Lind samlar politiska bloggar i Sverige och frågorna de diskuterar. De listade bloggarna skrivs alla av  politiker och partimedlemmar. Det går förstås att invända att begreppet politiska bloggar samlar avsevärt fler än de partianknutna och att politikerbloggar är en mer passande beteckning, men bara avgränsningsproblematiken i sig gör det lätt att förstå Martinas avgränsning.

Politometern är briljant och jag rekommenderar alla att genom ett eget besök testa hur den kan användas. Jag är förstås lite nyfiken på hur Martina resonerat när hon dragit gränsen vid bloggare som är ”medlem i ett riksdagsparti eller EU-parlamentsparti”. Vi funderar alla över vilket utrymme vi vill ge Sverigedemokraterna, men hur gärna vi än stänger en och annan dörr känns en tjänst av det här slaget lite skev i sina premisser om den inte förhåller sig mer neutral. Det blir desto tydligare när avgränsningen givit utrymme för Piratpartiet.

Med Politometern ger Martina alla oss som är intresserade av att följa valrörelsen på nätet ytterligare ett verktyg. Tillsammans med givna sök- och prenumerationstjänster förmedlade av bland andra Google och Twingly finns det tjänster som för olika behov kompletterar det som Politometern saknar. Hos Makthavare.se finner du en diger faktabas om folk som bedöms vara ”makthavare”, varav flera är politiker. Hos Twixdagen levereras ett samlat flöde från twittrande riksdagsledamöter och genom att till exempel följa Niclas Strandhs Twitterlista ”Politrucs” vidgas den gruppen något utanför riksdagen.

Befriande med exempel som Politometern och Niclas lista är att de lyfter sig förbi det fokus på riksdag och regering som så ofta tillåts dominera i sådana här sammanhang. Detsamma gäller wikin Valbar, som jag skrivit om tidigare. Med en enkel sökfunktion kan du där söka efter politiker och kandidater på parti- eller politisk nivå för att finna länkar till deras bloggar, Twitterflöden och eventuella Facebook Fan Pages.

Några av flera exempel där verktygen snabbt kommer till sin rätt:

Opinionbildare/journalist/väljare undrar vilka politiker som bloggar och twittrar mest om ämnet Y just nu => Gör ämnessökning i Politometern och genom Twinglys Microblog Search. Om det råder osäkerhet om en twittrare eller bloggare är politiker och vilket parti denne företrädare, gör en sökning på Valbar eller hos Makthavare.se.

Journalist undrar vilka lokal- och regionalpolitiker eller kandidater inför valet 2010 som bloggar eller använder Twitter => Ange kommun eller län i sökfunktionen på Valbar.

En väljare vill på ett enkelt sätt prenumerera på blogginlägg bara från politiskt aktiva i hemkommunen/länet under valrörelsen => Finns det en Twingly Channel redan? Om inte, leta upp dem du vill prenumera på via Twingly Blog Search och Valbar, skapa därefter en egen Twingly Channel som fler i din omgivningen kan få tillgång till.

Journalist undrar vilken politiker som är den flitigaste bloggaren i valrörelsen så här långt => Kolla topplistan hos Politometern.

Väljare i Norrköping vill veta mer om kandidaterna inför valet till kommunfullmäktige och undrar om någon av dem bloggar eller twittrar => Ange Norrköping i Valbars sökfunktion.

Fler verktyg lär inom kort att kunna läggas till dem vi redan har. Några av dem, i synnerhet de som är sprungna ur ett upplevt behov, kommer att göra verktygslådan bättre. Några kommer att vara mer roliga än nyttiga och några kommer ofrånkomligen att förvirra mer än de vägleder. Jag tycker mig redan ha noterat ett och annan sådant

Uppdatering: På sin blogg gav Martina mig svar på funderingarna kring vilka partier som får vara med och inte. Tyvärr öppnade hennes resonemang för just den sortens kritik jag var rädd för. Genom att låta verktyget, inte bara Martina som person, ta ställning mot ett parti blottar man sig för både trovärdighetskritik och för att SD kan ta också det som intäkt för sitt martyrskap. Det är synd på en så bra idé som Politometern är. I Martinas kläder skulle jag justera premisserna.