Wikipedia ‘är inte bara ett användbart verktyg i det dagliga arbetet för många. Det tillhör även en av de flitigast länkade tjänsterna av alla som i stället för att förlänga sina texter med begreppsförklaringar hänvisar till artiklar i det användarskapade uppslagsverket. 

För språkvänner – och vetgiriga – finns det nu två svenska nyheter på nätet som förtjänar att uppmärksammas. Häromdagen var det Svenska Akademien som gjorde Svenska Akademiens Ordlista – ”SAOL” i folkmun – fritt tillgänglig på nätet och i eftermiddag slås dörrarna upp för Rikstermbanken.  

Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. I Rikstermbanken finner du till största delen termer på svenska, men också termer på flera av Sveriges minoritetsspråk och på andra språk, bland annat på engelska, franska, tyska och ryska. Rikstermbanken är fri och gratis, öppen för alla och envar, oavsett om du är journalist, översättare, handläggare vid en myndighet eller vetgirig vanlig medborgare.

Rikstermbanken har byggts upp av Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk, som också kommer att förvalta och utveckla Rikstermbanken.

Utmärkta initiativ båda, som jag hoppas att många upptäcker och finner användbara. Begrepps- och språkliberalism har förvisso sina förtjänster och kan för en utomstående betraktare vara ganska kul, men det finns tillfällen då det är värdefullt att kunna luta sig mot en formell likriktare. Och för bloggaren – och redaktionella medier som tillåter länkar i sina webbpublicerade artiklar – erbjuder Rikstermbanken både en chans att erbjuda mervärde för läsaren och möjlighet att skippa ”onödig” text. Ska bli intressant att se hur flitigt inlänkandet till Rikstermbanken blir med tiden.

Wikis som används som faktadatabaser är en av den interaktiva medieålderns intressantare företeelser. En initial skepsis mot dessa ”digitala uppslagsverk” har också förbytts i en alltmer utbredd användning av fenomenet. Utvecklingen åtföljs, har det visat sig, emellertid av slarv med källkritiken i jakten på snabb information.

Att tidskriften Nature i test kunnat påvisa att Wikipedia innehåller nästan lika tillförlitig information som Encyklopedia Britannica illustrerar förvisso väl några av styrkorna hos de wiki-baserade faktadatabaserna. Det säger dock inte mycket om svagheterna.

Men i artikeln Death by Wikipedia använder Washington Post-skribenten Frank Ahrens nyheten om Enrongrundaren Kenneth Lays död som träffande exempel på några av svagheterna. Ahrens skriver bland annat:

Unlike, say, the Encyclopedia Britannica, Wikipedia has no formal peer review for its articles. They may be written by experts or insane crazy people. Or worse, insane crazy people with an agenda. And Internet access.

Som varm anhängare av källkritik funderar jag över om inte varningstexter skulle åtfölja alla artiklar i Wikipedia. Omfattningen av den kontroll användare utövar på olika begrepp varierar trots allt kraftigt. Å andra sidan tror jag inte att varningstextens storlek på cigarettaskarna har någon större betydelse för rökares beslut om att fimpa för gott eller ej …